

Utifrån temat resiliens har jag valt att lägga mitt fokus på det tabubelagda ämnet psykisk ohälsa. Psykisk hälsa är ett begrepp som ofta används i det allmänna samtalet men som ges olika innebörd i olika sammanhang. Ibland syftar man på psykiskt välbefinnande men ofta avses psykisk ohälsa som kan inkludera alltifrån lättare oro till svåra psykiatriska tillstånd. Detta innebär en risk för sammanblandning, att olika trender kan missförstås och att felaktiga slutsatser dras. Trots att vi har blivit betydligt bättre på att prata om det så är det fortfarande ett tabubelagt ämne och det är fortfarande en av våra största folksjukdomar.
Psykisk ohälsa är något vi för första gången upplever redan i tonåren, om än inte tidigare än så för vissa. Förr eller senare kommer vi i kontakt med psykisk ohälsa, när och i vilken form vet man inte säkert förrän det faktiskt händer en själv. Det kan komma i form av stress, sömnsvårigheter till sjukdomar som t.ex. ångest, depression, ätstörningar, självskadebeteende, psykoser, schizofreni, bipolär sjukdom, beroende och självmordstankar, även funktionsnedsättningar som autism och ADHD.[1]
Enligt statistik år 2022 från Folkhälsomyndigheten är det betydligt mer kvinnor än män som uppger sig lida av psykiska besvär och högst procent hittar vi hos kvinnor mellan 16-29 år. För kvinnor från 45 år och uppåt var stress och depression vanliga orsaker till vård, medan det för män i samma ålder oftast rörde substansberoende. Sedan 1990 har antalet självmord i Sverige minskat med ungefär 30 procent, trenden gäller dock inte för unga (15–24 år) och för kvinnor (25–44år) där självmorden har ökat med cirka 1 procent per år de senaste 25 åren.[2] Varje år tar i snit 1500 personer sitt liv och cirka 70 procent av dem som tar sitt liv är män, varje år tar fler än 1 000 män och pojkar sina liv.[3]
Förväntningar från arbetsplats, skola, föräldrar och kompisar, framtid, klimathot, krig, sociala medier och prestation kan vara några få nämnda stressfaktorer. Detta kan orsaka psykisk ohälsa för gruppen såväl som individen, som kvinna, man, ickebinär, vad man än väljer att identifiera sig som och vart man än kommer ifrån så påverkas vi alla av våra samhällsproblem. En person som då lider av någon form av psykisk ohälsa kan ofta ha svårt att hantera sådant som för en annan anses som en “mindre” utmaning.
Det finns det sociala stigmat från omgivningen i form av fördomar och diskriminering men det finns också självstigmatisering där personen som mår psykiskt dåligt tar till sig fördomarna från omgivningen vilket leder till känslor av skam vilket leder till en större risk att personen inte känner sig bekväm med att berätta ärligt om problemen. Vad man vet om människan är att det är en social varelse och att vi behöver bli accepterade, bekräftade, ha ett syfte, känna gemenskap, sammanhang och att vi är till nytta.
Jag tänker på machokulturen, det finns osagda krav om att pojkar och män behöverha ett förväntat destruktivt beteende för att accepteras som “en man” i samhället och i gruppen. Detta leder till att tjejer och kvinnor blir lidande och utsätts för dessa t.ex. olika kränkningar och sexistiska skämt, samtidigt som männen också lider för att dom inte kan vara sina “rätta jag”. Patriarkat menar att samhället domineras av män och hur detta skapar en ojämlik maktbalans mellan könen. Kvinnor förtrycks och diskrimineras på grund av sin könstillhörighet.En tjej/kvinna som säger vad hon tycker upplevs som kaxig medan den etiketten inte sätts på en kille/man med samma uppvisat beteende. Om en man förminskar kvinnan och skämtar på kvinnans bekostnad, så förväntas det inte bara att gruppen av män skrattar utan också kvinnan ska skratta bort dessa olika kränkningar, för annars har vi ju ingen humor! Samtidigt får kvinnor visa känslor men om en man gör det, då pratar vi helt plötsligt om vita kränkta män.
Det är otroligt svårt att be om hjälp för att det kan kännas som att man utelämnar hela sig själv och jag är säker på att vi är många som känner så här. För en annan kan, att tänka positivt, ses som lösningen till att “tänka sig frisk”, jag själv har levt i denna tro men leder detta till ett liv i förnekelse och är den idén egentligen en flykt? Att må dåligt är inget man väljer själv och det bästa man kan göra om man mår dåligt och inte vill prata med en närstående är att våga be om hjälp från annat håll, det är att vara stark. Man värnar inte bara om dagens jagutan även sitt framtida jag, tillsamamns med dina närstående.
Det jag har gjort i denna 15 min kortfilm är att experimentera med bilden av objektet och människan i fråga, jag har jobbat med att släppa kontrollen (fram till att jag började redigera filmen), där jag hade en tanke bakom placering av scenerna. Jag märkte att jag fastnade för närbilder och att våga gå nära objektet, detta har fått mig att se saker ur ett annat om inte nytt perspektiv och kanske har jag hittat tillbaka till något djupare hos mig själv igen.
Vi vet att människan påverkas positivt av naturen och i denna process fann jag mig själv ofta filma naturens fina skapelser i form av bl.a. växtliv, även människans skapelser i form av arkitektur och stadsmiljön är något jag alltid dragits till, vilket märks i filmen. Jag har lekt mycket med redigeringsprogrammets speglingar och andra effekter, mitt fokus har fått landa på perspektiv och färger, för att jag helt enkelt gillar färg. Filmen spelades upp på ett mjukt tyg om 3x3m uppspikat på väggen med hjälp av en projektor. Och framför duken låg en matta 3x1,6m med pallar samt kuddar som sittplatser.
Filmens budskap vill jag tro handlar om att bl.a. våga använda våra sinnen mer, våga känna, våga stanna upp och stanna kvar. Att “dom små sakerna i livet” egentligen är dom stora sakerna, det som kanske ofta får oss att hitta tillbaka till oss själva och varandra i slutändan. På något sätt vill jag förmedla att, om du mår dåligt eller Kännerdig ensam, kom ihåg att du egentligen aldrig är ensam. Vi kan bara bli bättre på att prata om det med varandra.
[1] https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/omoss/vad-ar-psykisk-halsa-2/
[2] https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
[3] https://suicidezero.se/fakta-om-sjalvmord/statistik-om-sjalvmord/